 |
| världen sedd ur Peter Doig ögon |
Sedvanligt spabesök med tösen igår, först simma svalt, därefter riktigt hett duschvatten och som bonus alldeles ensamma i bastun. När vi byter om i omklädningsrummet kommer M in med sin ledsagare. M är förståndshandikappad och ser på världen som ett treårigt barn gör. Vi träffas här varje torsdag och nu känner hon igen oss och kan vara lugn. Ledsagaren går på toa och M står utanför och vill att hon ska komma, hon blir orolig av sådant hon inte ser, säger att hon ska komma NU och då öppnas dörren. - Har du satt in tampongen nu? några vrider sig litet generat, ingen tittar upp men alla ler. M ger perspektiv.
Nu regnar det igen och jag skyndar in med famnen full av ved. Det går inte att plocka in veden med hjälp av rullebören när det ösregnar, för då skulle den snart bli sjödränkt, utan jag får ta det i etapper mellan skurarna. En liten skärva blå himmel glimtar och solen orkar sticka ner två strålar, det blir genast varmt och ljust. Nej, nu kommer det hagel igen! Jag som dristade mig att byta däck igår, se vad jag har ställt till med. April 2016 går till historien som den med minst antal promenader, jag brukar inte vika för väder men vid skyfall under nollgradig temperatur vill jag helst kura inomhus. Säger som en kollega, att en fryser i benknotorna och skelett tar tid att värma upp.
 |
| under ett blommigt paraply |
Tinar en bulle i vedspisen och har förberett kaffet. Rullar ihop mattorna och inväntar att skuren ska gå över innan jag bär ut dem på farstukvisten. Det är städdag och jag tar alltid en kaffe som belöning när jag är färdig. När solen glimtar in kan man tydligt se askdammet och jag tänker att det har blivit mycket sådant i lungorna på senaste tiden, och skyndar ut med mattorna. Här ute kvittrar fåglarna, det är som om det vore vår! jag bestämmer mig för det, och för att ta den där
Gällabjerrundan strax, bannemej.
 |
| grönt är skönt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar